Hurula levererade en av festivalens starkaste spelningar under Way Out West. Från första tonen greps vi av distade gitarrer och de råa texterna som gav ett tungt och intensivt tryck över publiken. Stämningen var däremot oerhört glad, energisk och det blev snabbt ett kollektivt rus när Hurula rörde sig euforiskt över Linnéscenen.
Det som gjorde spelningen så stark var inte bara ljudbilden eller den råa närvaron på scen, utan samspelet med publiken som hoppade och skrek ut texterna. Under Hurulas mest spelade låt “22” sjöng fansen högre än gitarrerna i högtalarna och känslan var ungdomlig och idyllisk när kvällssolen sken utanför tältet.
Även den punkiga låten “8 trappor” från “Vapen till dom hopplösa” bidrog till en oerhört elektriskt laddad stund. Armar höjdes mot scenen och dansen fortsatte – vackert och kaotiskt – fram till konsertens slut. Hurula visade ännu en gång varför han är en av Sveriges mest älskade liveartist och lämnade öronen ringande på vägen därifrån.